torsdag 26 april 2012

Miljardsatsningar på skolor och förskolor


I går var jag med när vi i majoriteten i Sigtuna Kommun presenterade den miljardsatsning på skolor och förskolor som kommer göras i kommunen. Första spadtaget redan efter sommaren och sedan är det fullt byggnationspådrag i flera år framöver, såväl nybyggen och tillbyggnationer. Första projekten ska enligt plan stå klara till 2013.

Sigtuna Stad, Steninge, Centrala Märsta och Odensala är några kommundelar påverkas av satsningen. Rosersberg kan verka bortglömt i de dokument som går ut, men räds icke. Det är så att Rosers ligger före resten av kommunen i och med att Nyborgens förskola invegs för en tid sedan.




Många frågor dyker upp vid en satsning som denna.
Varför, är en bra fråga att ställa i alla lägen, så vi börjar med;
Varför?
För att dagens lokaler inte är tillräckligt ändamålsenliga och inte lever upp till den standard våra elever behöver. För att vi är den snabbast växande kommunen i Sverige och behöver ligga steget före och skapa fler platser innan vi går i brist. Självklart ligger barnomsorgskravet också med som en del i det hela, som M är pigga på att påpeka. Jag kan ju bara tala för mig själv och Miljöpartiet i Sigtuna kommun och säga att det inte är allt. Vårt mål är att få till mindre klasser och färre elever per lärare och detta är ett steg i den riktningen.

Pengar, är något som intresserar de flesta. Följdfrågan blir därför;
Hur har man råd?
Byggnationerna i sig (undantaget vägarbeten, VA osv) kommer stå för nästan en miljard i kostnader. Till detta läggs omkringkostnader och framförallt driftskostnader på. Det är en stor vikt att axla för en kommun i vår storlek. Denna satsning är baserad på den prognos man gjort för hur många nya invånare vi kommer att ha i kommunen de närmaste åren och hur mycket barnomsorg som kommer behövas, den så kallade kapacitetsplanen. Inflyttningen tros bli stor. Inflyttning av hårt arbetande människor som betalar skatt, skatt som går till kommunens intäkter, intäkter som täcker stora delar av den kostnad som denna satsning innebär, sammantaget över åren. Avsatt i budget i år och fler år framöver ligger denna satsning med, men skolsatsningen kräver pengar NU och därmed får kommunen låna till sig dem och betala av allteftersom intäkterna kommer in. I dagarna är Sigtuna Kommun skuldfri, men den njutningen får ta ett steg tillbaka när skolsatsningens skulder kommer in. Det är det värt.

Drift innebär, utöver el och glödlampor, framförallt personal.
Hur löser man personalfrågan? Finns det så många arbetslösa lärare?
Det kommer krävas jobb från vår sida. Sigtuna kommun och Barn- och Ungdomsnämnden och -förvaltningen har ett mastigt projekt att ta sig an den närmaste tiden. Vi behöver pedagoger (skola och förskola), barnskötare, skolvärdinnor/fritidsledare, vaktmästare, städare. Vi behöver förskolechefer, rektorer och en utökad förvaltning. I det skolpolitiska programmet Framtidens skolor i Sigtuna Kommun fastställer vi klart att vi vill ha en individualiserad/differentierad lönesättning för våra lärare, översatt: Bra lärare ska ha bra betalt. Jag ser det om en morot till våra nuvarande lärare och ett sätt att locka bra lärare till oss från andra kommuner. Finns det nog med lärare? Småbarnsföräldern i mig tänker osökt: Can we fix it? Yes, we can! (Bob the Builder/Byggare Bob).

Varför byggs det så stora förskolor och inte flera små?
Stora förskolor är i sig inte dåliga och anledningen är för mig tvådelad, men jag väljer att dela upp det i perspektiv istället.
Vi börjar med barnperspektivet, det viktigaste perspektivet. Bara för att förskolan rymmer 200 barn är det inte en barngrupp om 200barn som ska springa runt och tjoa och tjimma i samma rum. Verksamheten bryts ner i mindre avdelningar, som i sin tur bryter ner sin barngrupp i mindre grupper om ca 5 barn/aktivitet och del av avdelningen. Barnen tillhör fortfarande sin avdelning, sin "lilla förskola". För dem är verksamheten liten och det är viktigt. De har sin plats där de hör hemma.
Tar vi personalperspektivet har omvandlingen från smådrift till stordrift mottagits väl i de kommuner som omvandlat. Feedbacken från vår egna personal i kommunen har varit positiv och många vill börja i den nya, stora förskolan. En stor förskola ses som en vinst. Personalmässigt är man inte lika sårbar och kan täcka upp för varandra vid sjukdom. Det skapar en trygghet och bidrar till mindre sjukskrivningar. Det finns fler att prata med, ventilera och det kollegiala lärandet får en skjuts.
Förvaltningsperspektivet är också positivt. Om vi hoppar sådant som hyreskostnader som minskar och att barn i stora fsk "kostar mindre" än barn i små fsk och personalfrågan finns det enkla som i att maten kan tillagas mer effektivt. Det tar lika lång tid att laga mat till två avdelningar som till sex.
Till detta kommer självklart miljöperspektivet. De förskolor vi ska bygga ut ligger centralt i våra bostadsområden. De ligger på väg från/till jobb och hem. De ligger tillgängliga från kollektivtrafiken. Med tanke på de tomter som står till kommunens förfogande idag skulle nya, små förskolor innebära att de byggs utanför samhällena, på mer otillgängliga platser. Idag vill man gärna kunna gå/cykla/ta bussen till fsk på ett par minuter. Eller att det ligger på vägen med bilen. Som miljöpartist vill jag minska ner vårt bilberoende i Kommunen. Nya, små förskolor skulle innebära en förstärkning av vårt bilberoende och i slutänden tror jag att de inte skulle vara helt populära, sett ur Föräldraperspektivet. Dessutom, en större förskola/skola ger oss bättre incitament att få till lokala tillagningskök, något som jag tror helhjärtat på. Ingen mer mat som hållits 80 grader varm övernatt.

Sammantaget är jag jätteglad att den här satsningen kommer igång. Den är välbehövlig och välkommen.

Nästa steg blir att förhandla fram hur de nya husen ska byggas (Passivhus? Gröna tak? Jag hoppas på Grönt byggande helt enkelt), hur skolgårdarna ska utformas och hur köken ska planeras och maten tillagas. Ett pågående projekt just nu är att se över vad det skulle kosta att få ner barngruppernas storlek i förskolan. Mina förhoppningar är att vi snart kan göra detsamma för skolan. Det behövs.

Over and out.

fredag 20 april 2012

Dagens peppakaka

Förmedlade kontakt mellan mor och dotter när dotterns telefon hade slut på pengar.
Inget stort men många bäckar små...

tisdag 17 april 2012

Kaka på kaka

Hade tänkt blogga om skolan, elevhälsan och annat aktuellt som jag klurar på, men jag lyckas inte släppa en tanke och den är:
Att man blir snäll av pepparkakor.

Klart man blir det :) Och glad blir man också.

Vi kan kort säga att pepparkakan har en positiv effekt på den svenska befolkningen och då bortser vi självklart från att den bidrar till efterjulmatsångesten.

När man ska lära sig något som ska förändra ett beteende är det trevligaste och effektivaste sättet att göra det genom positiv förstärkning.

När man gör något snällt blir man i regel glad, men blir serotoninutsöndringen stor nog att man blir då lycklig att man lär sig något av det?

Klart den är och klart man gör.

Ponera nu att man får en pepparkaka var gång man gör något snällt: visst skulle man må ännu bättre och lära sig det positiva med att göra snälla saker snabbare? Med synergieffekten att man dessutom blir snällare av en pepparkaka anser jag att detta är ett vinnande koncept.

Jag vill därför härmed instifta priset "Dagens Pepparkaka". Fanfar! En digital pepparkaka (kombineras helst med en fysisk), som jag ger bort till dig när du gjort något snällt och berättat för mig om det. En pepparkaka att ge mig själv när jag varit snäll, i ett försök att göra mig och mina medmänniskor snällare och gladare.

Vad har du gjort som är snällt på sistone?

måndag 16 april 2012

Kylskåpsrens

-: Vegetarisk måndag :-

I vårt hushåll försöker vi dra ner på köttkonsumtionen. Varje dag, varje mål behöver inte innehålla en köttprodukt och de måltider som gör det behöver inte heller ha köttet som rättens huvudnummer. Det är klart att det slinker ner en omgång revbensspjäll eller liknande ibland. Men inte så ofta.

Det är många miljöpartister som förespråkar så kallad "Vegetarisk måndag" och att den ska bli en nationell trend/tvång. Jag är emot tvång och även om jag inte är den som hänger på trender är detta något som passar mitt synsätt på min kött. Att gå från "ett vegetariskt mål/dag i veckan" till att specificera dag gör det lättare att fullfölja, tycker jag och vi försöker så gott vi kan.

Till dagens lunch. Min lunch blev ett ihopkok (så otrevligt namn) på det som höll på att bli dåligt i kylen. Jag AVSKYR att mat blir dålig och åker i komposten. Slöseri.

Det som behövde användas upp var; Purjolök, färsk svamp och vispgrädde. Det fanns mer att välja på men den kombinationen tilltalade mig och det blev:

Lite rens blir lunch

Mustig svamppastasås, 1 port
5cm KRAV purjolök, skivad i halva ringar
6st champinjoner, skivade
2dl ekologisk vispgrädde
Lite mjöl
En klick ekologiskt smör
Soya
Salt
Svartpeppar
Vitpeppar

Bryn purjon och förväll svampen.
Tillsätt grädde och koka upp.
Red av såsen med lite mjöl.
Smaka av med soya, salt och peppar.
Servera till kokt pasta.

Enkelt, gott, snabbt.

MJÖLKFRITT
(Min son är mjökallergiker, inte bara laktosintolerant)
Byt ut smöret mot Milda Culinesse/mjölkfritt margarin/olja och grädden mot havregrädde (vi försöker undvika soyaprodukter annat än som krydda). Fortfarande jättegott.


ENJOY

måndag 12 mars 2012

Högafflar och facklor?

Jag har börjat engagera mig vår landsbygd och de producenter (av både spannmål, slaktdjur, foder mfl) som där har sin verksamhet.

Bland det första jag får höra när man talar med de som står steget närmare dessa bönder är att miljöpartiet är hatade. Hatade. "Nämn inte mp i samma mening som det du vill få fram, det är som att vifta med röd flagg framför en tjur. "

Men. Så kan vi bara inte ha det!

Har suttit och försökt gräva i detta lite i tidningarna på nätet och försöka förstå varför, vad startade alltihop, vad är det som gör att aggen lever än idag? Jag vill dels inte att vi har den relationen till våra hårt arbetande producenter och dels vill jag inte bli motad med högaffeln för att jag råkat nämna politik i närheten av en bonde.

Vet du? Skriv en rad, förklara.

I nästa inlägg ska jag försöka lägga fram det jag får fram ur tidningstexterna, det mesta är rubricerat EU-någonting. Mer om det sen.